torsdag 11 april 2013

JIDDISCH SPRÅKET


Ett världsspråk

Jiddisch är ett språk som talas över hela världen. Det är ett europeiskt språk men det är inte knutet till något speciellt land.
Jiddisch var modersmålet för flera miljoner européer fram till andra världskrigets början 1939. Många miljoner jiddischtalande blev då offer för den nazistiska förintelsen. I dag är det bara några få tusen i Europa som har jiddisch som sitt första språk. I hela världen talas jiddisch av ca tre miljoner personer.

Ett av de nationella minoritetsspråken i Sverige

I Sverige har språket funnits sedan 1700-talet, då jiddischtalande judar kom till Sverige från andra delar av Europa. I Sverige har det inte funnits någon riktig jiddischundervisning i skolan, så det är inte många som har lärt sig att läsa och skriva språket i skolan. Jiddisch är i första hand ett språk som talas i familjen och med släkt och vänner. Det är också ett språk som används i film, teater och musik.
Antalet jiddischtalande i Sverige har aldrig varit så stort som i dag. Ett par tusen svenskar talar och förstår jiddisch i olika grad. År 2000 blev det ett av Sveriges fem nationella minoritetsspråk.

Från höger till vänster

Jiddisch är ett germanskt språk. Det är en blandning av flera språk: hebreiska, tyska och slaviska språk, som t.ex. polska. För örat påminner jiddisch om tyskan. Ljuden liknar tyska, melodin låter bekant och vissa ord och uttryck känns igen. Men alfabetet är inte germanskt utan hebreiskt. När man läser och skriver på jiddisch går man från höger till vänster. Så här skriver man jiddisch: ייִדיש (hcsiddij).
Språkets grund är tyska, men man använder hebreiska ord för allt som har med helg och helighet att göra. Vardagliga ord och uttryck plockar man in från kringliggande språk. Nyheter försöker man anpassa till jiddisch.
Exempelvis heter snabel-a (@) schtrudel, precis som den äppelfyllda kakan heter på tyska. Facebook heter ponim-boch. Ponim kommer från hebreiska och betyder ’ansikte’. Bochkommer från tyska och betyder ’bok’.

I Sverige talas olika former av östjiddisch

Precis som i de flesta språk finns det i jiddisch också olika dialekter. De mest kända är polsk jiddisch, litauisk jiddisch och ukrainsk jiddisch.

Hebreiska alfabetet

Hebreiska alfabetet har 22 bokstäver och används för att skriva hebreiskajiddisch, och judisk arabiska.
Ett kännetecknen av det hebreiska alfabetet är att det skrivs från höger till vänster. Det lånades in från fenicierna, och var ett eget utvecklat skrivsystem omkring 800-talet f. Kr.
Det hebreiska skrivsystemet är en konsonantskrift eller Abjad, d.v.s. en skrift som bara använder konsonanter. Vokaler anges som punkter under eller i bokstäverna, så kallad niqqud, och används då uttalet är tvetydigt, eller under inlärning av läskunskaper för barn och vuxna. Dessa punkter anger det vokalljud som följer efter konsonanten under vilken punkterna är utskrivna. Undantaget är viss niqqud i anslutning till bokstaven vav (ו) då en punkt till vänster om den (וּ) anger ett uttal snarlikt "u" utan något konsonantljud, medan en punkt ovan (וֹ) anger ett utal snarlikt "o" utan något konsonantljud. Då vissa ord börjar med vokaler eller har dubbla vokalljud finns två bokstäver som inte har några egna ljud; Alef (א) och Ayin (ע). Dessa kan omformas till vilket vokalljud som helst med hjälp av niqqud, vilket gör det möjligt att skriva ut ett ord som antingen börjar med ett vokalljud eller som har ett dubbelt vokalljud. Ett exempel är ordet עיר (med niqqud עִיר), vilket betyder "stad" och uttalas ungefär "ir". Ordets första bokstav, Ayin, har inget eget ljud men blir till ett i-ljud genom punkten hiriq.
Tabellen nedan visar det hebreiska alfabetet i tryckstil. Slutbokstäverna är varianter som används när bokstaven är den sista i ett ord. De härstammar från den tid då skriften skrevs på pergament som var dyrt och orden skrevs utan mellanrum. För vissa bokstäver var det då tvetydigt om var ordet tog slut. Slutvarianterna användes då för att markera detta, och de används än i dag i modern hebreiska.


onsdag 10 april 2013

JIDDISCH SPRÅKET


Språkets historia

Jiddisch kommer från ordet jude som är jid. Modersmålet på jiddisch kallas 

också mame-loshn.
Språket har funnits i tusen år. Eftersom judarna flyttat och tvingats flytta 

under århundraden har jiddisch influenser av flera olika språk.
 
Under 1600- och 1700-talet talades jiddisch främst i Östeuropa men i 

samband med emigrationer under 1800-1920 spreds språket över hela världen. 

Under mellankrigstiden var språket som starkast. Före andra världskriget 

talades jiddisch av 12 miljoner människor och var det tredje största 

germanska språket i världen.
Under andra världskriget mördades fem miljoner jiddischtalande.
I dag talas jiddisch av fyra miljoner människor och i städer som New York, 

Jerusalem, Antwerpen och Montreal är jiddisch ett vardagsspråk.
I Sverige började jiddisch att användas på 1600-talet men först i slutet av 

1700-talet uppstod en mer kontinuerlig användning.
I början av 1900-talet kom immigranter från Ryssland och efter andra 

världskriget och Förintelsen kom några tusen överlevare till Sverige. Men deras 

barn lärde sig oftast inte jiddisch.
Man beräknar att det finns 20.000-25.000 judar i Sverige och 4.000 av dem 

kan prata jiddisch. Ytterligare fler kan förstå språket men talar det inte.
Språket
Jiddisch har 35 språkljud varav nio är vokaler. Konsonanterna som inte är 

tyska kommer från slaviskan.
Jiddisch skrivs med hebreiska tecken och man skriver och läser från höger till 

vänster. Man har inga gemener eller versaler. Man kan även skriva jiddisch 

med latinska bokstäver.
Jiddisch har sin grund i tyska men också slaviska och romanska språk och 

hebreiska.
Hebreiskan märks i ord och uttryck med religiös bakgrund men även i 

vardagsspråket.
Källa: Skolverkets hemsida om modersmål





Jiddisch i Sverige [redigera]

Jiddisch är sedan 2000 ett av Sveriges officiella 
minoritetsspråk. Den svenska minoritetspråkskommittén 
rekommenderade i sitt betänkande att jiddisch inte skulle få 
status som minoritetsspråk (SOU 1997:192). Regeringen 
valde dock att gå emot kommitténs förslag, vilket också fick 
stöd av riksdagen. Därmed blev jiddisch erkänt som ett 
extraterritoriellt minoritetsspråk i Sverige, vilket betyder att 
språkets användare till skillnad från till exempel 
tornedalsfinskans inte kan knytas till något avgränsat 
geografiskt område. Idag beräknas att språket talas av 
omkring 4 000 personer i Sverige. Som ett resultat av 
jiddischs ställning som minoritetsspråk har Lunds universitet 
fått regeringens uppdrag att bedriva undervisning och 
forskning i språket.




Jiddisch
ייִדיש
Talas iIsraelUSA m fl
RegionMellanösternEuropa ochUSA
Antal talareca 3 miljoner, varav ca 4.000 i Sverige
Klassificeringindoeuropeiska     Jiddisch
SkriftsystemHebreiska alfabetet
Officiell status
Officiellt språk iJudiska autonoma länet iRyssland,minoritetsspråk i Sverigeoch Moldavien
Språkmyndighet
Språkkoder
ISO 639-1YI
ISO 639-2YID
SILYID

PERSISKA

MODERSMÅL_ PERSISKA



















lördag 17 november 2012

Litteraturblogg Cirkeln-2

Tisdag den 13 november hade vi diskussion om boken. Vi pratade om schizofrenin, döden och livet efter det. Vlademir har citerat om boken som gäller med s 108 ''Mamma har en teori om att folk beter sig annorlunda när det är fullmåne. Eftersom månen påverkar tidvattnet måste den även påverka människor, som till största delen består av vatten.. Alltifrån ovanligt många förlossningar till våldsbrott och sömnsvårigheter kan i mammas värld förklaras med ett: '' Det måste vara fullmåne.''
Jag tror inte att detta är ett faktum, men det finns en hel del citat.
Mahdi berättade också om när han var liten det har hänt olika händelse för honom.

Mycket intressant, även om vi vett att detta inte är den verkliga historien men ibland vill vi tro detta.

http://www.google.se/imgres?num=10&hl=sv&tbo=d&biw=1024&bih=653&tbm=isch&tbnid=-1eXlev9cfz3wM:&imgrefurl=http://vardagsklotter.wordpress.com/2011/12/04/minoo-kanske-fardig/&docid=jqUeDC6TLSCSGM&imgurl=http://vardagsklotter.files.wordpress.com/2011/12/minoo.jpg&w=500&h=688&ei=rcSnULqEGMaC4ATwpIDwBw&zoom=1&iact=hc&vpx=88&vpy=166&dur=2848&hovh=263&hovw=191&tx=142&ty=161&sig=112300117497747433073&page=2&tbnh=161&tbnw=115&start=18&ndsp=26&ved=1t:429,r:25,s:0,i:150











ttp://www.google.se/imgres?num=10&hl=sv&tbo=d&biw=1024&bih=653&tbm=isch&tbnid=eShZgsileBiRFM:&imgrefurl=http://bokomaten.blogspot.com/2011/05/cirkeln-ar-sluten.html&docid=ALDROWsUFn-t4M&imgurl=https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhFH6oh17FI3bqCjybC5xE5NFxQe6IDPDr9PvbC6YG354367lRhZ3SQl_Nm1nLDje_acvsys4Ojbri-xt5USZU1EsXi9YX52_oufbjfaAFiyNxdhGBL3ISNtf2DsBxVTytNI7NDv8sKczY/s400/9789129676051_large_cirkeln.jpg&w=180&h=248&ei=rcSnULqEGMaC4ATwpIDwBw&zoom=1&iact=hc&vpx=520&vpy=152&dur=1113&hovh=198&hovw=144&tx=88&ty=80&sig=112300117497747433073&page=1&tbnh=143&tbnw=104&start=0&ndsp=18&ved=1t:429,r:3,s:0,i:79




söndag 11 november 2012

Cirkeln-1

Vi har börjat att läsa en bok som heter''Cirkeln''.
Boken handlar om en pojke som har tagit livet av sig och sex flickor som har sett pojken som ett spöke.
De flickorna vaknar upp med en konstig dröm.

Varför valde jag den här boken. När jag var 16 år gammal hade jag en klasskamrat som likadant flickor i denna bok. Hon hade en dröm som förändrade hennes liv och drabbade hon med schizofreni efteråt.
På grund av den det är intressant att läsa Cirkeln.












http://www.google.se/imgres?um=1&hl=sv&biw=1024&bih=653&tbm=isch&tbnid=VTLaCyjuP8KZFM:&imgrefurl=http://sjundesinnet.se/dreams.htm&docid=4NeM9T53gcrSnM&imgurl=http://sjundesinnet.se/S-bilder/DreamCatcher.jpg&w=300&h=207&ei=Qi2gUOrEBfCN4gSS3YCoAQ&zoom=1&iact=hc&vpx=120&vpy=151&dur=6161&hovh=165&hovw=240&tx=133&ty=90&sig=112300117497747433073&page=2&tbnh=126&tbnw=199&start=15&ndsp=18&ved=1t:429,r:15,s:0,i:110